Älskade Ovän!

För tre månader sedan så avlivade jag min fina katt Kompis! Sorgen är fortfarande olidlig och det gör så ont varje dag. I torsdags så vaknade jag av att min andra katt Ovän, låg med sin nos mot min näsa. Eftersom jag var ledig så låg jag kvar och njöt av den kalla kattnosen mot min näsa! Efter ett tag steg Ovän upp och jag började planera att stiga upp och äta frukost. Hör hur Ovän går på lådan. Kort efter hör jag ett hjärtskärande kattskrik. Han slänger sig på golvet och andas fruktansvärt konstigt. Tungan hänger utanför och hans hjärta slår så fort. Hans ögon är svarta och hårt uppspända.  Min man får panik och när jag ser katten så kan jag bara konstatera att han håller på att dö! Jag vet inte hur det gick till, men jag vet att Niklas springer för att hämta en bil och jag lyckas få på mig kläder och få in Ovän i en kattbur! Ringer till vår ordinarie veterinärstation där de svarar snäsigt att det inte finns någon veterinär på plats! I ren panik ringer jag 118 118 och ber om att bli kopplad till närmsta veterinär! Den stackars tjejen som svarade gjorde vad hon kunde och önskade mig lycka till! Fick tillslut tag på en veterinär som var på akutbesök, men sa att det bara var att åka in till stationen. Jag fick nr till stationen och förklarade snabbt att jag hade en katt på väg som höll på att dö! Niklas , min man frågade var 10 sekund om katten fortfarande levde! Väl framme fick jag känslan av att jag såg dåligt. Jag hade glömt både glasögon och väska hemma! Stormar in på veterinärstationen med Ovän. Blir direkt invisad på ett rum och en fantastisk tjej, veterinären kommer direkt. Att Ovän lider är det ingen tvekan om och när Anna, veterinären försöker lyssna på hans hjärta så går det inte, för det bara "bubblar" i honom och han börjar bli blå om nosen!
Jag hör Niklas fråga om det finns någon chans att kunna rädda honom, men hon bara skakar på huvudet. Niklas och jag har en överenskommelse att hur mycket vi än älskar våra djur så ska de aldrig behöva lida och det var bara att nicka mot varandra för att besluta att han skulle slippa lida! Han fick en spruta i magen. Jag tyckte det tog otroligt långt tid och Ovän kämpade så. Niklas höll honom hårt och bad honom sluta hålla emot. Det var en helt overklig stund. Tillslut somnade vår älskade Ovän in....
2 underbara katter på 3 månader. Vårt hem är så otroligt tomt. Mitt hjärta värker. Jag kan inte fatta att mina älskade katter inte finns längre!

Mina älskad!
Min Kompis!
Min Ovän!

Min vardag känns overklig utan er!


Kommentarer
Postat av: Anne

Nej men usch vad jobbigt!!! Jag lider verkligen med er och förstår att ni har en stor sorg att bearbeta.

Kram till dig stumpan <3

2011-03-22 @ 19:17:01
URL: http://www.systeranne.wordpress.com
Postat av: Modekatt

Åhhh nej!

Jag beklagar verkligen sorgen!

Började gråta när jag läste detta!Fina Övän!

Men det var skönt att Övän slapp lida.Förstår dig att det måste kännas väldigt tomt hemma men tiden läker alla sår.Jag vet att det bara är ord just nu men med tiden så kommer det att kännas lättare!



Stor Varm Kram till dig1

2011-03-24 @ 01:33:19
URL: http://modekatt.blogg.se/
Postat av: Catrin

Usch, vad hemskt för er.. Tårarna rinner här nu.. Skickar massor av styrkekramar till dig... KRAM !!

2011-03-24 @ 07:00:40
URL: http://catriin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0