Igår eftermiddag kom åskan. Och det åskade ju inte lite. Jag har alltid varit rädd för åskan, på ett konstigt sätt. Jag kan tycka att det är mysigt, samtidigt som jag är rädd. Konstigt känsla det där...

Kl 18 stod bilden redo för att åka till kalaset. Men de tjejerna som skulle åka med kom aldrig... Jag ringde Emma och frågade var hon var. Och svaret blev ju att vi inte skulle vara där förrän kl 19. Söta födelsedagsbarnet har ändrat på tiden utan att säga till mig. Tack. ;)
Väl på plats så var det underbar smörgåstårta, underbar cheesecake, underbara vänner och underbart roligt spel. Vi spelade Absolut överens. Har ni spelat det? Så skoj. Vi var tre lag. En läser upp t ex Vad tänker du på när du hör ordet kyss? Och sen har man 30 sekunder på sig att skriva 5 ord. Och sen ska man jämföra de orden med sin lagkompis och de ord man har likadana får man poäng för. Inte så lätt som man tror... Jag hade en grym lagkompis. Tack Emma för god match.

Sen åkte vi in till stan för lite utgång. Det var trevligt. När jag skulle hem så var det regn. Och då menar jag inte lite duggregn. Jag har nog aldrig varit med om att det regnat så mycket. Det var inte ens någon mening med att springa. Jag vadade hem barfota i vattenpölarna och sjöng Singing in the rain. Det var helt underbart. På 200 meter som jag hade hem så såg jag ut som att jag precis badat med kläderna på. Jag var genomblöt in till trosorna.

Vilken toppenkväll.